Brottsförebyggande arbete

Förebyggande rådet ska öka tryggheten för invånarna i Arboga och skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Rådet är ett forum för utbyte av kunskaper och information om brottsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder.

Rådet ska följa områdesutvecklingen lokalt, regionalt och nationellt samt initiera och driva frågor kring hur en god folkhälsa och trygghet ska uppnås i kommunen och skapa en kontaktyta mot andra samhällsaktörer i trygghets- och folkhälsofrågor.

Förebyggande rådets uppgift är att initiera, stödja, följa och utvärdera insatser som vidtas för att långsiktigt skapa förutsättningar för ett tryggt och hälsosamt Arboga.

Rådet upprättar en verksamhetsplan för mandatperioden med konkreta och mätbara mål. En handlingsplan för arbetet tas årligen fram med fokus på de områden som rådet vill arbeta särskilt med under det kommande året.

Kommunstyrelsens ordförande är tillika ordförande i rådet. I rådet finns representation från politiken, kommunens förvaltningar, kommunens tekniska bolag och bostadsbolag, olika delar från näringslivet, polisen, civilsamhället, kommunens säkerhetssamordnare. Rådet sammanträder fyra gånger per år men kan vid behov sammankalla till extra sammanträden.

Effektiv samordning för trygghet (EST) är ett systematiskt arbetssätt som bygger på kunskapsbaserad brottsprevention. Målet är att vi ska minska brottslighet och otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller när de är på väg att kunna inträffa.

Var 14:e dag sammanställs en lokal gemensam lägesbild som bygger på intern och extern rapportering i ett digitalt system och annan information som samlas in i samverkan med bland annat polisen. Utifrån den aktuella lägesbilden styrs olika typer av befintliga eller nya resurser mot en identifierad problembild i förebyggande syfte. Till exempel styr vi den befintliga kommunala väktarbevakningen dit den verkligen behövs som mest eller till vissa platser eller områden där polisen behöver öka sin närvaro.

I Arboga kommun är det säkerhetssamordnaren som är ledande i detta arbete och i nära samverkan med de kommunala helägda bolagen och den lokala polisen.

Arbetsprocessen

Följande delar utgör grunden i EST:s arbetssätt:

• Kartläggning - informationsinsamling, informationssammanställning och lägesbild.

• Analys - identifiera bakomliggande orsaker.

• Insatser - bestämma insatser och identifiera samverkansparter.

• Uppföljning – bedömning av gjorda insatser.

• Återkoppling – hur blev utfallet, vad såg vi för effekt?

Utifrån lägesbildsrapporteringen arbetar vi även fram en tertialanalys för att summera ihop hur det gångna tertialet sett ut när det gäller brott och otrygghetsskapande händelser. Analysen föredras av säkerhetssamordnaren i kommunledningsgruppen som fastställer den och tar beslut om inriktning för kommande tertial. I analysen tittar vi även på vad genomförda insatser mot en viss problembild gett för effekt under det gångna tertialet och om det finns behov av att fortsätta med insatser. Sedan arbetar vi vidare med den beslutade inriktningen i bland annat EST-gruppen och inom berörda förvaltningar, verksamheter och funktioner.

Arboga kommun och polisen har tillsammans tecknat en samverkansöverenskommelse. Utöver detta kommer parterna varje år överens om medborgarlöften. Kommunen och polisen kommer tillsammans överens om brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder och insatser.

Samverkansöverenskommelse

Överenskommelsen ska ge struktur åt Polismyndighetens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete. Den beskriver olika åtaganden om hur detta ska gå till och ger en tydlig inriktning i det gemensamma arbetet.

Medborgarlöftet

Medborgarlöftet är en utveckling och förstärkning av nuvarande samverkansöverenskommelse mellan polis och kommun. Arbetet med att minska brottsligheten och öka invånarnas trygghet sker även i samverkan med Brottsförebyggande rådet, fastighetsägare, näringsliv, föreningsliv och civilsamhället. Arboga kommun arbetar aktivt för att förebygga brott och skapa trygghet. Tillsammans med polisen vill vi arbeta för en ännu tryggare och säkrare kommun.

Arboga kommun och polisen arbetat aktivt med att uppfylla åtagandena i Medborgarlöftet för 2023. Det finns en god upprättad samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och bolag.

Utifrån den samlade lägesbilden har följande fokusområden identifierats:

1. Medborgardialoger i mest frekventa områden som en del av framtagandet av lägesbild.
2. Narkotikaproblematik i centrummiljön.
3. Upplevd otrygghet i trafiken.
4. Stärka samverkan mellan Polis och kommun samt andra samhällsaktörer.

Det här ska vi åstadkomma under 2023

• Polisen och kommunen kommer att genomföra medborgardialoger i de områden som är mest frekventa och återkommande i lägesbildsarbetet. Målet är att genomföra minst två dialogtillfällen. Vi gör det för att öka tryggheten och inhämta information för fortsatt förebyggande arbete i området.
• Vi ska upprätta en handlingsplan med aktiviteter och mål utifrån identifierade behov, som problembilden kopplat till narkotika i centrummiljön
• Polisen och kommunen kommer att gemensamt ha en strategi för att få ned hastigheten på vissa dokumenterade avsnitt i Arboga som är kopplade till de tidigare medborgardialogerna under 2022.
  

Uppföljning av medborgarlöften

Varje år gör Arboga kommun och kommunpolisen en sammanställning av de åtgärder och insatser som har utförts utifrån Medborgarlöftet.

Uppföljning Medborgarlöfte 2023 Pdf, 102 kB.

Arboga kommun och polisen arbetat aktivt med att uppfylla åtagandena i Medborgarlöftet för 2024. Det finns en god upprättad samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och bolag.

Utifrån den samlade lägesbilden har följande fokusområden identifierats

1. Aktiva i medborgardialoger
2. Bedrägeribrott mot äldre
3. Trafiksäkerhetsarbete
4. Ungdomar i riskzon för narkotika och andra kriminella handlingar
5. Aktivt arbete med gemensamma lägesbilder och åtgärder därtill utifrån framtagen problembild

Utifrån fokusområdena har en handlingsplan med aktiviteter utarbetats.

Medborgarlöftet i sin helhet. Pdf, 75 kB.

Uppföljning av medborgarlöften

Varje år gör Arboga kommun och kommunpolisen en sammanställning av de åtgärder och insatser som har utförts utifrån Medborgarlöftet.

Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetshänseende. I processen ingår att ta fram förslag på åtgärder för att öka tryggheten. Man tittar till exempel på buskage, belysning, tillgänglighet, klotter, skadegörelse och otrygga passager.

Grundtanken är att de som bor och arbetar i området, företrädare för lokala föreningar, bostadsföretag, politiker och polis ska medverka på vandringen eftersom de har störst kännedom om området och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Trygghetsvandringar är en metod som syftar till att ge människor möjlighet att påverka miljön de lever i.

Förebyggande rådet är sammankallade för trygghetsvandringar i kommunen och de annonseras bland annat på webbplatsen i god tid innan det är dags för en trygghetsvandring.

För att fånga upp och få in synpunkter av dem som bor eller på annat sätt verkar i Arboga kommun, genomförs vid ett eller flera tillfällen under året så kallad medborgardialog. Tjänstepersoner, politiker och polisen finns då representerade på en viss plats och tid för att föra dialog om säkerhet och trygghet. De vill veta om du känner dig trygg i Arboga och om du eventuellt har förslag på trygghetsskapande åtgärder.

Förebyggande rådet är sammankallade för trygghetsvandringar i kommunen och de annonseras bland annat på webbplatsen i god tid innan det är dags för en dialogträff.

Det finns mycket du som privatperson kan göra för att skydda dig mot inbrott. Grannsamverkan är en beprövad metod för att höja tryggheten och minska brottsligheten. Enligt en genomgång av internationell forskning som Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort minskar brottsligheten i genomsnitt med ungefär en fjärdedel där man har grannsamverkan.

Grannsamverkan går ut på att boende i ett område håller lite extra uppsikt över sina grannars bostäder och är uppmärksamma på vilka som rör sig i bostadsområdet. Med större social kontroll kan en möjlig gärningsman upptäckas lättare. Social kontroll kan i vissa fall även avskräcka till brott.

Verksamheten är ideell och drivs av de boende själva i samråd med den lokala polisen och kommunen. Kontakta kommunpolisen eller kommunens säkerhetssamordnare om du och dina grannar är intresserade av att starta grannsamverkan i ert bostadsområde.

På webbplatsen www.samverkanmotbrott.se kan du läsa mer om grannsamverkan.

Kontakt kring grannsamverkan:

Kommunpolis Arboga
Stefan Persson

010-219 70 15stefan.persson@polisen.se

Säkerhetssamordnare i Arboga och Kungsörs kommuner
Andreas Ahlsén

0221-67 00 93andreas.ahlsen@vmkfb.se

Arboga kommun bevakar i vissa fall lokaler och områden med hjälp av kameror. Det innebär att du som besökare kan bli inspelad. Här kan du läsa varför vi gör det, hur vi hanterar materialet och få information om dina rättigheter.

Varför använder vi kamerabevakning?

Ändamålet med kamerabevakning är att förebygga skadegörelse, upptäcka brott och säkerställa säkerhet och trygghet. Vi grundar vår kamerabevakning på kamerabevakningslagen (2018:1200) och gällande Dataskyddslagstiftning.

För att få använda sig av kamerabevakning behöver det finnas en rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen för att kamerabevakningen ska vara laglig enligt dataskyddsförordningen. Vid kamerabevakning är den rättsliga grunden normalt att behandlingen är nödvändig vid utförandet av en uppgift av allmänt intresse. Det behövs också tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, för att använda kamerabevakning dit allmänheten har tillträde. Kamerabevakning i en verksamhet där allmänheten inte har tillträde kräver vanligtvis inte tillstånd.

På det platser där kamerabevakning sker ska det finnas information om det.

Hur hanterar vi det inspelade materialet?

Varje ansvarig nämnd ansvarar för att följa gällande regelverk och IMY: s rekommendation är att filmmaterial inte bör sparas längre tid än ett par dagar. Längre lagringstid än 72 timmar kan vara godtagbar, men måste då motiveras särskilt. Ju längre lagringstiden är desto utförligare motivering krävs. (Vägledning vid kamerabevakning, IMY rapport 2021:2)

Bildsekvenser som visar att brott kan ha begåtts skickas till polismyndigheten efter anmodan. I de fall som bildsekvenser skickas till polisen kan de behandlas av polisen under en längre tid. De inspelade sekvenserna kommer dock inte vara kvar i våra system.

Dina rättigheter

Om du befinner dig i områden där våra kameror är uppsatta finns möjligheten att du syns på övervakningsmonitorer. Obehöriga har inte tillgång till inspelat material.

Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att begära ut ett registerutdrag för personuppgiftsbehandlingen. Kamerabevakningsmaterialet kan även omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det kan påverka den enskildes rättigheter när det gäller att, till exemel, begära ut kamerabevakningsmaterialet.

Du har rätt att få dina personuppgifter raderade om de inte längre är nödvändiga för de ändamål för vilka de samlats in. Sådan rätt omfattar dock inte hantering av personuppgifter som sker på grund av rättslig skyldighet som behandling på grund av lagstiftning.

Information om GDPR
Har du frågor kring kommunens kamerabevakning kan du kontakta kommunens säkerhetssamordnare:

Andreas Ahlsén

0221-67 00 94andreas.ahlsen@vmkfb.se
Integritetsskyddsmyndigheten, www.imy.se är tillståndsgivare och tillsynsmyndighet för kamerabevakning och hantering av personuppgifter.