Arboga-ambassadörer

För Sofia Lööw har det aldrig varit någon diskussion. Efter nästan 20 år inom förskolan i Arboga trivs hon fortfarande jättebra med sitt jobb på Biet uppe på Brattberget. Genom att arbeta med förskolans egna visioner ger hon och de sex kollegorna på Biet barnen välmående och rörelse bland annat i kontakt med det rika föreningslivet i Arboga.

– Man blir förvånad hur mycket det faktiskt finns att göra i den här staden, säger hon.

Unika mål för varje förskola

Arbogas förskolor tar sedan några år fram egna visioner för verksamheten. Personalen på respektive förskola sätter sig själva ned och diskuterar fram sina unika visioner för just den förskolan. För Sofia Lööw och hennes kollegor på förskolan Biet stod det snabbt klart att hälsa och rörelse skulle stå i centrum.

– Våra egna intressen spelade stor roll, berättar Sofia Lööw som själv har ett förflutet bland annat som friidrottare och terränglöpare.

– Efter våra diskussioner drog vi ned allt genom en tratt och kom fram till att välmående och spontanrörelse skulle bli vår förskolas vision.

Förskolan Biet har två avdelningar med en personalstyrka på sju. Förskolan är vackert belägen uppe på Brattberget i anslutning till ett villakvarter och nära till Brattbergsskolan och naturområden.

Sofia Lööw är privat engagerad i idrottsrörelsen. Numera är det de tre barnens aktiviteter som styr mycket av fritiden och hon tränar själv flera gånger i veckan.

– I de tidigare åldrarna tycker alla barn om att röra sig, vara ute och leka. Men när de kommer upp i åldrarna tappar de tyvärr mycket. Det har också skett en förändring i och med alla mobiler och surfplattor. Det är lätt att de fastnar i stillasittande aktiviteter i stället för att gå ut med kompisarna och ha kul tillsammans, säger Sofia Lööw.

Många kontakter med föreningslivet

På förskolan Biet försöker Sofia och hennes kollegor visa barnen vilka möjligheter som finns. Förutom att de själva är ute på dagarna och leker, har de knutit kontakter med Arbogas föreningsliv. Sofia berättar att förskolans barn flera gånger har promenerat till Ekbackens Idrottsplats för att prova på fotboll hos Arboga Södra.

– Vi har kört övningar tillsammans med tränare, det var mycket uppskattat bland barnen.

Planer finns att även andra idrottsföreningar ska få plats i Biets verksamhet. Hockeyn står på tur och Sofia Lööw räknar upp dans och yoga som också finns med bland tankarna hos personalen.

Nu har vi fått tillgång till elcyklar där vi kan skjutsa flera barn i varje. Så nu kan vi ta oss till alla delar av stan för att besöka lekplatser och föreningar, säger Sofia Lööw. Vi vill visa barnen vilka möjligheter som finns, och det finns väldigt mycket här i Arboga.

Stormtrivs i hemstaden Arboga

Sofia Lööw är född och uppvuxen i Arboga. Efter gymnasiet jobbade hon några år innan hon började studera på Örebro Universitet. Efter det har hon jobbat inom förskolan i Arboga, den mesta tiden på förskolan Biet.

–Jag trivs jättebra både i Arboga och här på Biet säger hon. Jag skulle inte kunna tänka mig någon annan stad. Det är lugnt och skönt här men de finns ändå jättemycket saker att göra. Trots att Arboga är en liten ort finns så många olika aktiviteter och det är nära till allt.

– Vi har en lugn bra studiemiljö, kompetenta lärare och det är lätt att få hjälp med sina uppgifter, säger Per Gamalielsson.

När han har fruktstund kommer eleverna gärna för att äta frukt och få prata med rektorn, om de inte hinner på morgonen när han står i entrén och hälsar välkommen.

– Jag tror jag känner igen alla elever här, åtminstone till utseendet säger han.

Pansarofficeren tog sig an Arbogas gymnasium

När Arboga kommun rekryterade en pansarofficer att ta hand om Vasagymnasiet som dess nye rektor, var det många som lyfte på ögonbrynen. 16 år senare är Per Gamalielsson kvar som rektor och har tillsammans med personalen med råge infriat politikernas mål.

– Vi har uppemot 60 procent av Arbogas kullar här på skolan, det är fantastiskt med tanke på att vi bara har åtta program, säger Per Gamalielsson.

Han stormtrivs i sin roll som skolans rektor. Ordning, struktur och delaktighet har hela tiden varit ledord. Det som politikerna sökte efter några års nedgång, var en rektor med driv och engagemang, någon som kunde lyfta Vasagymnasiet.

– Det känns som det var lite av en chansning, både för dem och för mig. Jag bytte helt bransch. Skolan kräver hela andra saker än det jag var van vid från pansarregementet. Det var en chansning som höll, konstaterar han.

En skola med gott rykte

Vasagymnasiet är i dag en skola med gott rykte. Det är en liten lugn skola med studiero. De program som finns är dessutom högprofilerade. Kronjuvelen är Saab Tekniska Gymnasium, en bred teknisk utbildning i nära samarbete med försvarsjätten Saab som har en stark ställning i Arboga. Här får eleverna en bred teknisk bas som öppnar många dörrar till jobb som utvecklingsingenjör, projektledare eller kanske ett jobb i utlandet.

Förutom Saab Tekniska Gymnasium ingår Vasagymnasiet dessutom i Teknikcollage Västra Mälardalen tillsammans med Ullvigymnasiet i Köping. Det innebär att industri- och tekniska utbildningar certifieras genom ett samarbete med företagsorganisationer, en extra kvalitetsstämpel på utbildningarna.

Lika taggad efter 16 år

Per Gamalielsson tar det här arbetet på fullaste allvar, även nu 16 år senare. Han berättar om att hela tiden utveckla verksamheten, aldrig någonsin vara nöjd. En av de viktigaste delarna är trivseln på skolan. Kontakten med de studerande eleverna är väldigt viktig menar han. Därför står han ute i entrén nästan varje morgon och välkomnar alla till en ny arbetsdag.

– Jo jag känner igen alla, kanske inte till namn men till utseendet. Många stannar till och pratar en stund, säger han. Vi är väldigt måna om att vara synliga både vi i skolledningen och lärarna. Vi vill att eleverna ska känna att vi finns här för dem.

Tre gånger per läsår har han årskursvis information om vad som händer på skolan och det är inte ovanligt att det dukas upp bord med frukt till eleverna. Fruktstund med rektorn brukar vara mycket populära tillställningar.

– Det är ganska häftiga tillställningar när 300 elever från årskurserna 1–3 kommer och vill äta frukt ur skålarna och prata med rektorn, säger Per Gamalielsson.

Gemenskap driver resultaten

Han säger att allt det här är en medveten strategi för att få eleverna en känsla av samhörighet. De ska veta att lärare och skolledning verkligen bryr sig om hur det går för dem.

– Med den känslan av gemenskap skapas det en trygghet och det smittar av sig på trivseln och resultaten.

– Jag märker också när jag träffar eleverna på måndag morgnarna ute i entrén att de vill vara här, eleverna har längtat efter att få komma till skolan igen efter helgen.

Sedan några år jobbar Hannah Brander Lundblad som lärare på Vasagymnasiets Hotell- och Turismprogram.

– Jag skulle inte vilja bo i en storstad, jag har 300 meter till jobbet hemifrån och Arboga är en bra stad för mina barn att växa upp i.

Visste tidigt inriktningen

Hannah Brander Lundblad tog examen på Vasagymnasiet sommaren 1996 och hade redan då börjat sin karriär inom turistbranschen. Hon hade sommarjobbat på Arboga turistbyrå och flera restauranger hemma i Arboga.

– Redan då visste jag vad jag ville göra, säger hon. Jag gick humanistisk inriktning på Vasagymnasiets samhällsprogram och läste språk. Jag har alltid tyckt det har varit roligt att resa och jobba med människor.

Efter gymnasiet fick hon jobb på en resebyrå och sökte så småningom en guideskola på Mallorca som arrangerades av en resebyrå. Och efter det blev hon rekryterad till arbete på ett kryssningsfartyg i Medelhavet. En värdefull om än smått kaotisk erfarenhet. Hon beskriver det som en speciell upplevelse med alla olika kulturer bland personalen och de hårda arbetsförhållanden som rådde.

– Jag hoppade av båten efter att jag kände mig som en urvriden skurtrasa, säger hon. I stället fick jag anställning på ett hotell i Alcudia på Mallorca. Jag hade sökt jobb där tidigare och nu hörde de av sig när de behövde en aktivitetsledare på hotellet.

Flyttade hem till Arboga

Senare blev det några år utomlands innan hon hamnade i Örnsköldsvik.

Där startade Hannah Brander Lundblad en salong och drev den några år innan hon och dottern flyttade hem till Arboga.

– Jag kände att jag ville flytta hem till Arboga, det fanns inget att välja på helt enkelt, säger hon.

I ungefär tio år var hon från hemstaden men har alltid sett till att åka hem på somrar och hålla kontakten.

– Det är perfekt här, jag har inte ångrat en dag att jag flyttade tillbaka, säger Hannah Brander Lundblad övertygande.

I hemstaden har hon fått förmånen att dela med sig av sina många erfarenheter till ungdomar som liksom hon var, är nyfikna på resor och att jobba med hotell eller turism. I snart tio år har hon haft en tjänst som lärare på Hotell- och turismprogrammet, ett yrkesprogram som syftar till att göra ungdomar redo att börja arbeta efter examen.

– Det passar verkligen som hand i handsken. Här får jag undervisa om entreprenörskap, service och allt jag har gjort under mitt arbetsliv.

Utbildningen är mycket individinriktad. Hannah berättar att hon tidigt försöker kartlägga eleverna för att på bästa sätt hjälpa till.

– Det är väldigt olika. En del kommer hit och vet redan vad de vill jobba med, andra får man hjälpa till med att hitta rätt vad de vill göra i framtiden.

Det är heller inga problem att få ut eleverna på arbetsplatser i Arboga och grannstäderna.

– Det finns massor med företag här i Arboga där eleverna kan praktisera, även i Köping och Kungsör. Och våra elever hjälper till på olika evenemang. Nu närmast ska de vara värdar på en gala för företag i Västra Mälardalen.

– Det är perfekt här hemma i Arboga. Jag har jobbat med turism ute i Europa men känner att det är här jag vill bo. Efter att ha varit borta från Arboga i tio år, har Jag inte ångrat en sekund att jag flyttade hem.

Satsning för att öka intresset

NTA, som står för Naturvetenskap och Teknik för alla, är en satsning för att öka intresset och kunskapen för naturvetenskap, teknik och matematik. Skolorna/förskolorna bokar lådor som innehåller allt som behövs för det temats experiment. Tanken att jobba med NTA i förskolorna och i grundskolan föddes i samband med att Saab Tekniska Gymnasium startade på Vasagymnasiet. NTA används i över hälften av Sveriges kommuner.

- Vi har haft NTA-lådorna i Arboga sedan hösten 2008, säger Patrick Johansson. I samband med satsningen på gymnasiet ville man göra något för de yngre barnen på förskolan och i grundskolan också.

Patrick Johansson har varit samordnare i snart tio år. Han berättar om fördelen med att ha ett stort företag med som sponsor och inspiration i projektet.

- Det är guld värt att ha den kopplingen. Förutom att de sponsrar lådorna åt oss, så hjälper volontärer från Saab till på våra mattestugor där elever som vill lära sig mer, eller som behöver hjälp att komma i kapp kan stanna efter skolan och få extra hjälp. Vi har också tillsammans arrangerat återkommande aktiviteter och studiebesök. Mattestugorna startades på initiativ av SAAB.

Guld värt med Saabs medverkan

- Ingenjörer kommer till mattestugan efter jobbet och hjälper till, det är otroligt värdefullt för oss i skolan, både lärare och elever, att träffa människor som använder matte i sitt jobb, säger Patrick Johansson. Eleverna får en annan förståelse för varför de behöver lära sig matte. De hjälper till att lyfta blicken lite, för att förstå att matematiken används utanför skolan också.

Patrick Johanssons arbete med att samordna NTA-lådorna innebär att han tar emot beställningar från de olika skolorna i Arboga och ser till att lärarna som ska arbeta med innehållet får rätt utbildning och får rätt material.

- Vi har ingen central styrning av NTA-arbetet, utan det utgår från skolornas behov. De får själva avgöra på skolan vad de vill jobba med för lådor.

En NTA-låda är en komplett experimentlåda. Varje låda har ett vetenskapligt granskat tema kopplat till läroplanen för förskolan eller grundskolan och ett antal experiment som görs av eleverna i klassrummet. Det ingår också en obligatorisk kompetensutveckling för läraren för att få jobba med ett tema. NTA utvecklar kontinuerligt teman och kompetensutveckling. Till varje tema finns laborationsmaterial och en lärarhandledning som stöd för lärares och elevers arbete. Till de flesta teman finns även temaböcker.

- Lådorna innehåller allt som behövs för experimenten. Behövs makaroner eller potatismjöl, då finns det i lådan. Lärarna behöver lägga tid på att ta med sig material hemifrån eller gå och köpa inför lektionerna. Allt finns i lådan.

Håller en mycket hög kvalitet

Han tycker att NTA-lådorna har utvecklats till ett mycket bra inslag i undervisningen. Det är, säger han, ett bra material som säljer sig själv.

- Lådorna och innehållet håller mycket hög kvalitet, säger han.

Ett kvitto är att alla kommunala skolor i Arboga är med och beställer NTA-lådor, även om det inte är på något sätt tvingande från kommunen. Materialet är så bra helt enkelt.

Arbetet med NTA gör att Patrick Johansson trivs väldigt bra i hemstaden Arboga.

- Det har aldrig varit aktuellt att flytta från Arboga, säger han. Det är en fin och trygg stad att bo i och det är nära till allt om man nu skulle vilja ta del av föreningslivet, vara ute i skog och mark eller gå på bio och liknande.