Din beredskap

Alla har ett eget personligt ansvar för sin egen och sina näras säkerhet. Om du ser till att klara dig i minst en vecka vid en kris kan samhällets resurser användas till att hjälpa de mest nödställda. På den här sidan hittar du tips på hur du klarar en kris och vart du kan vända dig för att få mer information.

En kris kan uppstå till följd av extremt väder med kraftigt regn och stormar eller el- och telefonistörningar som leder till stora konsekvenser för samhället och för enskilda individer. Du har ett eget ansvar att klara flera dygn utan el, vatten eller mat. Det är också viktigt att hjälpas åt. Om de flesta av oss klarar de första akuta dygnen kan samhällets resurser användas för att hjälpa svaga och utsatta människor, till exempel äldre, sjuka och barn.

Vid en kris är det också viktigt att komma ihåg att vara källkritisk och inte sprida falska rykten.

I ditt ansvar ingår att:

Vara medveten och förbereda dig på att olyckor och kriser kan inträffa.
Ha förståelse för att samhällsresurser måste riktas till grupper som inte själva kan ta ansvar vid svåra händelser.
Hålla dig uppdaterad om vad myndigheter och andra ansvariga aktörer gör för att hantera händelsen.
Följa instruktioner och råd från myndigheter.
Vara beredd på att kunna hantera dina grundläggande behov, exempelvis tillgång på vatten, mat och värme.

Du är en del av Sveriges beredskap. Du kan påverka din egen och dina näras säkerhet genom att se över din hemberedskap så att ni klarar minst en vecka utan stöd från samhället, men bunkra inte. Det finns det ingen anledning till och det kan göra det svårare för andra. Preppa solidariskt.

Hemberedskap

Hur du kommer att reagera vid en kris är svårt att veta. Därför är det viktigt att ha tänkt innan vad du kan göra om en kris uppstår. Du har ett ansvar som privatperson att förbereda dig så gott du kan utifrån dina behov och dina förutsättningar. Du behöver se till att du och dina nära har mat, dricksvatten, värme och möjlighet att ta emot viktig information.

Vid en samhällskris kommer inte resurserna att räcka till alla drabbade samtidigt, utan resurserna måste prioriteras för de mest utsatta. Andra behöver klara sig själva en tid. En vecka är en bra inriktning på att kunna klara sig utan samhällets stöd.

Ett tips är att gå ihop med andra och samarbeta för att lösa gemensamma saker tillsammans, till exempel med dina anhöriga eller grannar. Samla gärna ihop det som är mest nödvändigt att ha vid en kris.

Exempel på saker som kan vara bra att ha i en krislåda är:

Mediciner, mensskydd och första hjälpen-låda
hygienartiklar som fungerar utan vatten
varma kläder och filtar
mat som klarar förvaring i rumstemperatur
campingkök och bränsle
vattendunkar
ficklampor och värmeljus
radio som drivs av batteri, vev (dynamo), solceller eller tillgång till bilradio
powerbank eller vevladdare till mobiltelefon
kontanter
papperslista med viktiga telefonnummer.

Utöver detta är det bra om du har tillgång till någon alternativ värmekälla som drivs av annat än el.

På MSB:s webbplats kan du läsa om hemberedskap och hur du förbereder dig inför en kris. Där hittar du också checklistor med sker som är bra att tänka på eller packa i en krislåda.

MSB:s webbplats

Krisberedskap för dina husdjur

Här hittar du även checklistor du kan skriva ut

Broschyr om hemberedskap

Broschyr för dina katter och hundar

Broschyr för dina fåglar

Broschyr för dina gnagare och kaniner

Broschyr för dina hästar

Broschyr för dina retiler

MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer

Om krisen eller kriget kommer och du hittar den även på andra språk här

ICE - din närmast anhörig

Om något händer dig är det bra om dina närmast anhöriga snabbt kan kontaktas. Du kan lägga in dina anhöriga i din mobil under ICE, som står för In Case of Emergency.

Så skapar du ICE-kontakter

Skyddsrum

I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för sju miljoner människor och i Arboga kommun finns cirka 140 skyddsrum varav alla i centralorten. Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter. I fredstid får fastighetsägarna använda skyddsrummen som helt vanliga lokaler.

Skyddsrum är ett utrymme som redan under fred är utformad och utrustad att skydda mot de stridsmedel som kan komma att användas. De skyddar mot såväl stötvåg och splitter som gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.

Skyddsrum måste kunna iordningställas till skyddsrum inom två dygn om regeringen beslutar om höjd beredskap. Under fredstid får skyddsrummen användas till andra ändamål, vanligt är att de används som förråd, cykelrum, motionsrum etc. under fredstid.

Vem ansvarar för skyddsrummen?

Det är fastighetsägaren som är skyldig att underhålla skyddsrum och den utrustning som i vissa fall tillhör skyddsrummet. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att skyltar finns uppsatta och regelbundet se över skyddsrummen och skyddsrumsförråden.

Myndigheten för samhällsstörningar och beredskaps (MSB) ansvar för att säkerhetsställa att skyddsrummen uppfyller de ställda krav som finns på dem, därför utför MSB kontroller och tillsyner på skyddsrummen.

Mer information för dig som fastighetsägare hittar du på MSB:s webbplats.