Börja lyssna
När något allvarligt händer i samhället är det viktigt att vara förberedd. Alla kommuner ska enligt lag ha en beredskap för att hantera händelser längs hela hotskalan – störningar i verksamheter, mindre och större olyckor till extraordinära händelser både i fredstid och vid höjd beredskap.
Alla kommuner är skyldiga att kartlägga de risker och hot som finns i den egna regionen. De risker och hot som identifieras sammanställs i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen är också skyldig att ta fram en särskild plan för hur kommunen ska agera och hantera en allvarlig störning i den kommunala verksamheten.
För att klara en kris på bästa sätt måste alla aktörer i samhället arbeta tillsammans. Därför behöver kommuner och länsstyrelser, centrala myndigheter, organisationer, privatpersoner och näringsliv agera tillsammans för att lindra konsekvenserna av en kris. Det handlar om att vi ska kunna fortsätta att leva så normalt som möjligt, även om samhället inte fungerar som vanligt på grund av störningar.
Vid en kris eller allvarlig händelse ska kommunens organisation så långt det är möjligt följa den ordinarie linjeverksamheten och hantera det inträffade utifrån vardagliga rutiner och arbetssätt. I de fall en kris eller extraordinär händelse eskalerar i omfattning har kommunen en krisledningsorganisation som kan aktiveras.
Arboga kommuns grundläggande ansvar är att säkerställa att sina samhällsviktiga verksamheter fungerar, oavsett vilken yttre påverkan som finns, oberoende om det är ett större elavbrott, en pandemi eller ett krig i Europa.
Olika typer av kriser vi kan drabbas av som kommunen behöver kunna hantera på olika sätt:
- Nationell kris: Drabbar alla över hela landet. Exempel på nationella kriser är Estoniakatastrofen 1994, tsunamikatastrofen 2004 och orkanen Gudrun 2005.
- Regional kris: Drabbar de som är inom samma län, till exempel branden i Sala 2014.
- Lokal kris och olycka: Drabbar de inom en kommun. Det kan vara översvämning, bränder eller en omfattande trafikolycka.
Kommuens övergripande krisledningsplaner
Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap.
Här kan du läsa:
Kommunens krishanteringsplan (pdf) Pdf, 381 kB.
Kommunens kriskommunikationsplan (pdf) Pdf, 203 kB.
Länsstyrelsen Västmanland
Under en samhällsstörning är länsstyrelsens roll att samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt, men ansvaret att hantera själva krisen stannar kvar hos kommunen.
Vid de flesta kriser och samhällsstörningar berörs flera olika aktörer och då krävs det oftast samverkan och samarbete för att hantera händelserna. För att underlätta samarbetet ingår Arboga kommun i ett nätverk som kallas U-Sam. U-Sam samordnas av Länsstyrelsen i Västmanland och förutom länsstyrelsen ingår även alla länets kommuner och räddningsförbund, Polisen, Region Västmanland, SOS Alarm, Sveriges Radio P4 Västmanland, Svenska kyrkan och Försvarsmakten i nätverket.
Mer information om länsstyrelsen Västmanlands krisberedskap och U-Sam hittar du här
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser.
På webbplatsen msb.se kan du läsa om mer om MSB:s arbete.
Krisledningsnämnden
Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens ordinarie ledamöter. Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott är ledamöter och övriga ledamöter i kommunstyrelsen är ersättare i krisledningsnämnden.
Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är också ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande kan i brådskande fall fatta beslut å krisledningsnämndens vägnar.
Krisledningsnämnden har det politiska ansvaret för att samordna kommunens resurser, för att upprätthålla livsviktig försörjning och de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse.
Ledamöter som ingår i kommunstyrelsen
Kommunens krisledningsgrupp
Krisledningsgruppen är en tjänstemannagrupp som leder det operativa arbetet med att hantera den extraordinära händelsen. Kommundirektören eller dennes ställföreträdare är krisledningsgruppens chef.
Krisstödsgruppen är en organisation som är en extra resurs i vår kommun vid oväntade och akuta händelser. Gruppen består av representanter från kommunens verksamheter, räddningstjänsten, kyrkan och polisen.
Krisstödsgruppen har till sitt förfogande ett antal stödpersoner. Det är personer med kunskap om hur människor reagerar i kris och kan arbeta under stress.
Krisstödsgruppen kan aktiveras vid en större olycka, katastrof eller annan händelse där samhällets resurser inte räcker till.
Krisstödsgruppen nås via kommunens växel, telefon 0589-870 00
Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre grundläggande principer som kort beskrivs här nedan:
- Ansvarsprincipen: Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ansvara för den i krissituationer.
- Likhetsprincipen: Verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden.
- Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Regeringen har områdesansvaret på central nivå, Länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala ansvaret.
Inför och under höjd beredskap behöver vi värna om vår befolkning, säkerhetsställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp.
Det civila försvaret är en del av vårt totalförsvar tillsammans med det militära försvaret. Det civila försvaret bedrivs av statliga myndigheter, regioner, näringsliv, kommunen och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen, säkerhetsställa de viktigaste samhällsfunktionerna och vara stöd till Försvarsmakten. Alla som bor i Sverige har ansvar för vår beredskap.
Arboga kommun arbetar kontinuerligt med planering för civilt försvar. Arbetet innebär bland annat att skapa en bra beredskap för kriser under fredstid som utgör grunden för det civila försvaret. Vidare pågår arbetet med att planera kommunens krigsorganisation och krigsplacera personal för att säkerhetsställa samhällsviktiga funktioner under höjd beredskap.
Nato
Sedan den 7 mars 2024 är Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Länsstyrelsen är den myndighet som är ytterst ansvarig för det civila försvaret i länet. Att Sverige är en del av Nato påverkar framför allt vårt militära försvar, men är också viktigt för vårt civila försvar.
Mer information om Nato på MSB:s webbplats
Senast uppdaterad:
Kontakt
Säkerhetsenheten