Engelbrektstatyn

Plats: Utanför Heliga Trefaldighetskyrkan, Järntorget

Konstnär: Carl Eldh

Engelbrekt Engelbrektsson ledde ett upprorskrig mot unionskonungen Erik av Pommern. Vid ett möte i Arboga 1435 valdes Engelbrekt till rikshövitsman. Detta möte anses vara Sveriges första riksdag. Engelbrekt mördades 1436 på en holme i sjön Hjälmaren.

Vid det högtidliga firandet av 500-års minnet av Arboga möte avtäcktes en staty av Engelbrekt. En tävling om utformandet av en staty hade tidigare utlysts, och Carl Eldhs förslag vann.

Järnvågen

Plats: Järntorget, vid ån nedanför Heliga Trefaldighets kyrka.

Järntorget anlades cirka 1650, för att man skulle få plats med allt järn som transporterades till Arboga från Bergslagen. Innan vidare utskeppning vägdes järnet. Varje skeppslast beskattades och gav staden inkomster. Den nuvarande vågen är en kopia av den ursprungliga.

Den lyckliga Arbogafilosofen

Plats: Entrétorget

Konstnär: Richard Brixel

Konstverket symboliserar att allt är möjligt, och ska ge glädje och inspiration till Arbogaborna i generationer framöver. Den fyra meter höga bronsstatyn skapades av Rickard Brixel, och uppfördes oktober 2005. Brixel har sagt att han med denna mänskliga gestalt ville skapa en konstnärs länk ur historien genom nutid till framtid, i centrum av den moderna kommersiella stadsbilden. Statyn vill visa den väg som fört Arboga genom sekler av upp och nedgångar, men alltid med sikte framåt. Det är ett riktmärke att komma ihåg och återvända till. Statyns placering på Entrétorget vid Centrumparkeringen, mitt emot Arboga station, är därför också mycket passande.

Stadskärna

Plats: Rådhustorget

Konstnär: Kerstin Hörnlund

Konsverket symboliserar den växtkraft som utgår från stadens kärna. Kärnan bildar också en hjärtform som kan ses som stadens kärlek till sina medborgare.

Harnesk

Plats: Nygatan 29 

Konstnär: Gösta Berg

Mitt i Arboga ligger kvarteret Harneskmakaren. Namnet påminner om en yrkeskår som gjorde Arboga känt i hela Europa. Harnesk från Arboga var lika med kvalitet. Harneskmakaren var egentligen en plåtslagare, specialiserad på plåt som hörde till rustningar. Under Gustav Vasas tid blev Jäders bruk strax utanför Arboga ett centrum för harneskmakare. Men redan under 1600-talet började de att flytta in till staden där de snart blev ansedda borgare. Efter Karl XII:s krig, i början av 1700-talet, gjorde utvecklingen inom krigskonsten att deras hantverk blev omodernt.

Stratigrafi

Plats: Nygatan 40 

Idé och utformning: Skillnad AB

Den arkeologiska undersökning som genomfördes här 1980, har mest blivit känd för att det tog över 20 år innan rapporten såg dagens ljus. Rapporten kunde bara förstås av specialister. Arkeologi blir ofta en fråga om begrepp och termer som bara de invigda kan förstå. Vi har med kommunikationsproblem som tema gjort en skylt som utgår från stratigrafin (lagren från de olika tidsskedena). Lagren visas av skilda strukturer i plåten. Dessa förklaras, men enbart i punktskrift. Vi vill därmed vända på begreppet ”tillgänglighet” och ge den primära informationen till en vanligen eftersatt grupp. Förklarande text till Stratigrafin.

Spår av tid och ljus

Plats: Kapellbron 

Konstnär: Thomas Nordström, Jan Stenberg. Illustrationer: Rose Marie Andersson

En kikare tar dig närmare. Närmare i geografin, eller i tiden. Tidskikaren på Kapellbron sätter ljuset på Arbogas födelse. Stenen i ån sägs vara orsaken till att staden byggdes. Stenen hindrade sjöfart längre upp i ån. Lika bra att bygga en stad, för att ta hand om allt järn som kom ned från Bergslagen. Staden låg nära en stor krök i ån, en båge, och Arboga blev stadens namn. Det hände redan under medeltid, men det påverkar staden av i dag. Historien är med oss och den lämnar spår av tid och ljus, med stenen som ständigt närvarande bakgrund.

Kontakt

Plats: Kapellbron

Idé och utformning: Skillnad AB

Arboga fick sitt första telefonnät 1880, som den andra staden i Sverige. Världens första nät invigdes bara två år tidigare, i USA. Den första växeln i Arboga låg på Västerlånggatan 1. Nätet gick mellan fabrikör Örströms hem på Nygatan 37 (nu Arboga Museum), och hans kvarn i kvarteret Herrgården. En av punkterna på vägen fanns nära brofästet på Kapellbron. Minnet av det första nätet har fått formen av en mobilkiosk. Där kan den som vill få en stunds avskildhet vid mobilsamtalet. Mönstret på kiosken påminner om de fem punkterna i nätet.

Langen går - ge järnet!

Plats: Västra Strandvägen

Konstnär: Lasse Nilsson

Två par starka händer sticker upp ur jorden. De langar järn, i oändlighet. Händerna hyllar alla anonyma arbetare som hanterat järn vid Arbogas kajer. Det var järnet från Bergslagen som bildligt talat byggde Arboga. Hit kom vinterns foror från gruvor och hyttor. Järnet vägdes på järnvågen vid Arbogaån innan det lastades om, för att vattenvägen nå Stockholm och världen. Så småningom tog järnet järnväg i stället. Skutorna flyttade från stan och den bråkiga hamnen blev en stillsam strandpromenad.

Muntration

Plats: Nicolai kulturhus/ Hökenbergs gränd 1

Idé och utformning: Skillnad AB

På väggen till Nicolai kulturhus ser vi skuggan av 1800-talets mest berömda Arbogabo, Knut Höökenberg. ”Muntrationsråd” enligt sig själv, ”barnens bästa vän” enligt omvärlden. Han for land och rike kring och ordnade barnbaler, med en sällsynt förmåga att roa barn och gamla. Dessutom gav han ut massor av billiga häften om alla sorters muntrationer. Knut Höökenberg växte upp i den Höökenbergska gården, där Nicolai kulturhus ligger nu. Innan muntrationerna var han bland annat officer, telegrafstationschef, sotare och lantmätare.

Vindflöjlar

Plats: Ladbron 

Konstnär: Gösta Grähs

Under flera hundra år var Ladbron köpmansstaden Arbogas hjärta. Från dess kajer fördes Bergslagens järn ut i världen. En del järn stannade i staden och förvandlades till vapen och verktyg. Tidsmärkets vindflöjlar återger dessa symboler för viljan att bygga upp, men också för viljan att försvara vårt land. Med tiden flyttade hamnen allt längre från stadens centrum och Ladbron försjönk i tystnad. Den gamla kajen blev till en förnämlig strandpromenad, som nu med vindflöjlarnas hjälp återfår en del av historiens vingslag.

Sten Stureobelisken

Plats: Stureparken 

Idégivare och upphovsman: Sam Lidman (1824-1897)

Sten Sture den äldre valdes till riksföreståndare i Arboga år 1471. Han sågs likt Engelbrekt, som en symbol för frihet och svenskhet.

I slutet på 1800-talet samlades några entusiaster med Sam Lidman i spetsen för att fira 400-års jubileet av Sten Sture som riksföreståndare. Man startade en insamling till en minnesstod. Fredagen den 1 maj 1890, stod Sten Stureobelisken färdig att avtäckas i Stureparken.

Ingalill

Plats: Medborgarhuset, Gråmunkegränd

Konstnär: Carl Eldh

Skulpturen är en skapelse av Carl Eldh och köptes in av Arboga Konstförening år 1953.

Carl Eldh (1873-1954) var en svensk konstnär och skulptör. Han var under 1900-talets första hälft bland de mest anlitade skulptörerna i Sverige, och anses även som den svenska arbetarrörelsens främste skulptör.

Andra kända verk av Carl Eldh i Arboga är Engelbrektsstatyn som är placerad utanför Heliga Trefaldighetskyrkan.

Liten lejonbrunn

Plats: Nytorget 

Konstnär: Gösta Grähs. Medarbetare Kerstin Hörnlund.

Våren 1992 utlystes en tävling av Arboga kommun om vilket konstverk som skulle utsmycka Nytorget. Vinnaren blev konstnären Gösta Grähs med sitt turkosglaserade keramiska verk, fontänen ”Liten lejonbrunn”.

Ung man

Plats: Västerlånggatan 1, i trädgården

Konstnär: Eric Grate

Stenskulpturen av en ung man är skapad av Eric Grate (1896-1983), svensk skulptör, tecknare, målare och grafiker.

Grate gjorde ett stort antal offentliga skulpturer i Sverige.

Kunskapens vingar

Plats: Vasagymnasiet, Skolvägen 4

Konstnär: Lasse Nilsson

Kunskapens vingar är placerad utanför Vasagymnasiets huvudingång. Materialet är rostfritt stål.

Statyn kom på plats hösten 1995. Vasagymnasiet hade då genomgått en omfattande om och tillbyggnad. Invigningen av "nya" Vasagymnasiet hölls i november.

Bronsrelief på Rådhuset

Plats: Rådhuset, Stora torget

Konstnär: Erik Lindberg

Bronsreliefen på Rådhusets norra fasad är en gåva till Arboga kommun från Sveriges riksdag.

Gåvan överlämnades den 24 maj 1985 i samband med högtidlighållandet av minnet av riksmötet i Arboga år 1435.