Ramstigen

Ramstigens kultur- och naturstråk

 

Ramstigen är en gammal häradsväg mellan Arboga och Örebro. Från Västerbron i Arbogas utkant följer vägen Arbogaån genom jordbruksmark präglad av påtagliga kultur- och naturvärden. Den slingrar sig fram i nära anslutning till flera forsar, herrgårdar, fornlämningar och industrihistoriska minnesmärken. Den passerar även naturreservatet Kalkugnsberget, Gärdselbäckens groddammar och fågelsjön Gålsjön innan den fortsätter västerut.

 

Ramstigens kultur- och naturstråk lyfter fram och länkar samman sevärdheter på båda sidor om Arbogaån med hjälp av stigar, kartor och informationsskyltar.

 

Boka Guide på Ramstigens Kultur och Naturstråk

Gärdselbäcken

Gärdselbäcken leder från Gålsjön till Arbogaån. Eftersom bäcken rinner norrut förknippades den i gammal folktro med Näcken. 

 

Här låg ett torp som var bebott till 1930-talet. Åkern användes sedan som grustäkt i samband med att Västerbron byggdes. När groparna vattenfylldes bildades dammar som snart blev hemvist för grodor, paddor, salamandrar, och trollsländenymfer.

 

Strax väster om Gärdselbäcken har man funnit spår av en gropkeramisk stenåldersboplats och flera medeltida kvartsbrott.

Gålsjön

Gålsjön är en fågelsjö med viss vildmarkskaraktär. På grund av en sjösänkning på 1800-talet består sjön till tre fjärdedelar av vass. Häckande fåglar inkluderar trana, sångsvan och vattenrall. 

 

I den omgivande skogen, rik på döda träd, trivs hackspettsarter som spillkråka och tretåig hackspett. Även den sällsynta gråspetten har observerats här. 

 

Sjörået Gålsjö-Lisa lär dock inte ha synts till på länge. Hon brukade, enligt traktens sägner, sitta på Abborrhällen och kamma sitt vackra hår.

Villagatsbadet

I denna del av Arbogaån fanns under senmedeltiden fyra laxkar som tillhörde Kungsgården. De bestod av stenkistor och bålverk och var utformade som burar med öppningar, likt mjärdar. Fisken som fångades var öring.

 

Villagatsbadet invigdes 1939. Arrangemang som gått av stapeln här inkluderar landskapsmatcher i simning och vattenpolo, spektakulära eldfester samt 1953 års uppvisning av storsimmaren Arne Borg. Dessutom har ca 5000 prov för simmärken avlagts.

Nästkvarnen 

Här låg under många århundraden en kvarn. Under medeltiden tillhörde den stadens kloster. På 1500-talet kallades den Thurekvarnen efter sin dåvarande ägare, riksrådet Thure Nilsson Bielke. Kanske var det kvarnens närhet till staden som senare gav den namnet Nästkvarnen. 

 

Kvarnen revs 1883. På den tiden fanns här också ett tegelverk. Några övergivna kvarnstenar minner om platsens historia. Har man tur kan man också få se en skymt av den blåskimrande kungsfiskaren

Höjen

Vid Höjen har funnits flera tidiga industrier. Höjens kvarn omnämns redan 1381 i ett pantbrev. Den tillhörde senare Arboga Mekaniska Verkstad, innan kvarnhjulen stannade för gott 1914. 

 

I slutet av 1500-talet låg här ett mässingsbruk, som på Johan III:s order tillverkade 384 golvplattor till det kungliga gemaket på slottet Tre kronor.

 

Mellan 1626 och 1628 präglades kopparmynt vid Höjen. Då fanns här även ett vantmakeri för klädestillverkning.

I forsen ses ofta strömstaren vinterbada.

Grindberga

Grindberga gård (curia Grindberga) var under medeltiden en betydande jordegendom som sannolikt gick i arv inom Folkungaätten. Ett brev, daterat 1288, visar att kung Magnus Ladulås bytte bort gården mot flera andra gods samt delar av Djurgården i Stockholm. Grindbergas nya ägare var riddaren och lagmannen Anund Haraldsson, vars sköldemärke var en vingad lilja.

Grindberga kraftstation stod klar 1915. Den tillhörde Arboga Mekaniska Verkstad men elen räckte också till Arboga stad.

Kinnekulle

Fornlämning Arboga socken 8:1

 

Redan 1745 gjorde historieskrivaren Jacob Lohman en skiss av ”Aliholms Hög”, som han beskrev som en ättehög. Högen är mer känd under namnet Kinnekulle, ett namn som tros härröra från det gamla ordet kind som betyder just ätt eller släkt.

 

Det rör sig troligen om en gravhög från järnåldern, men en arkeologisk undersökning har ännu inte gjorts. Högst upp ligger något som kan vara en omkullvält bautasten. Högen, vars profil delvis förändrats i sen tid, skyddas av kulturminneslagen.

Slottsholmen

Fornlämning Arboga socken 89 och 90

 

Älholmen - tidigare Alholm - har fått sitt namn från Alholmarna, som ligger i Arbogaån bakom herrgården. Den östra av holmarna kallas också för Slottsholmen. På ön finns två fasta fornlämningar: den ena en medeltida husgrund och den andra en källargrund. Slottet var snarare ett befäst hus. Det uppfördes i början av 1400-talet av riddaren och riksrådet Bengt Stensson Natt och Dag och ärvdes av hans son Måns Bengtsson, Engelbrekts mördare. En vindbrygga förband holmen med fastlandet. Huset brann ned år 1544.

Älholmsparken

Herrgårdsparken anlades ca 1820 av brukspatron M. C. Mannerstråle. Den byggdes enligt gustavianska ideal med grusade gångar, lusthus och badhus. Än idag kan man bland ädellövträd som bok och lind finna silverpil, tysklönn och apelträd samt olika förvildade trädgårdsväxter. Om hösten är parkens lövsal ett vackert skådespel.

 

I parken finns en stensättning som eventuellt är från järnåldern. Där finns också en minnessten med epitafium, som M. C. Mannerstråle lät resa över sin hustru Hedvig Charlotta.

Älholmens herrgård

Gården har en 600-årig historia och har tillhört de adliga ätterna Natt och Dag samt Leijonhufvud.

 

Här fanns en omfattande bruksrörelse med industrier som hörde till Arbogas tidigaste. Älholmens hammarsmedja vid Garpströmmen anlades på 1500-talet. Här har dessutom funnits pappersbruk och filtstamp. Brukets sigill var ett hjärta med korslagda pilar.

 

Nuvarande huvudbyggnaden – corps-de-logi – anlades 1786 i gustaviansk stil av brukspatron E. Westén och en flygel, ”Tuppen hov”, kan dateras till 1640.

Verkstaden / Utställningar

Den så kallade Verkstaden på Jädersholme är uppförd kring 1880-talet och fungerade som snickeri och måleri för de produkter som tillverkades vid smedjorna. Byggnaden är den sista kvarvarande med en direkt koppling till smidesverksamheten vid Jädersbruk.

 

Byggnaden innehåller idag utrymmen för utställningar, renovering av gamla föremål samt rum för allehanda möten. Verkstaden ägs och förvaltas av föreningen Jädersbruksvänner. Första helgen i september anordnas årligen de så kallade Jädersbruksdagarna som lockar tusentals besökare till maskinkörning, hantverksmarknad och mycket mer.

Fornlämning

Fornlämningen nummer 35:2 består av Hammarslagg, inom ett 75 x 15-30 meter stort område med mörkare jord och slagg, beläget intill och söder om den torrlagda sydligaste av fyra vattenrännorna nedströms kraftstationen.

 

Fornlämningen visar spår av vattendriven anläggning (Hammare) för bearbetning av och utsmidning av metall, till exempel stångjärn samt lämningar efter storskalig smidesverksamhet.

 

Tittar du noga på marken så kan du finna den mörkbruna slaggen

Bakgrund till Ramstigens kultur- och naturstråk

År 2012-2013 genomförde Arboga kommun ett Leaderprojekt, ”Kultur och naturstråk: Ramstigen & Gålsjön”, i samarbete med Arboga fågelklubb, Arboga orienteringsklubb, den lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae, Jädersbruks vänner, Naturskyddsföreningen i Arboga, Villagatsbadets vänner och Örtagårdskyrkan.

 

Syftet var att förbättra förutsättningarna för friluftsliv och rekreation, bedriva viss naturvård samt att fördjupa och sprida kunskapen om områdets sevärdheter.  

Logotyp Leader
Logotyp EU

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 30 januari 2017

Kontakt och öppettider

Telefon: 0589-870 00
E-post: arboga.kommun@arboga.se

Arboga kommun
Box 45
732 21 Arboga
Besöksadress: Smedjegatan 5

Organisationsnummer 212000-2122

Öppettider och telefonnummer