Luftkvalitet och inneklimat

Luftkvaliteten i byggnader påverkas av både material och verksamheter i lokalen. Några av de vanligaste föroreningskällorna är byggnads- och inredningsmaterial, bakterier och andra mikrober, tobaksrök, hushållskemikalier, människor och djur (hud och hår), föroreningar utifrån till exempel från trafik och industrier samt vedeldning.

Ventilation

Med så många olika möjliga föroreningskällor är det viktigt att ventilationen fungerar bra. I bostäder bör lokalens luftvolym bytas ut på två timmar. I förskolor och skolor med stillasittande sysselsättning bör luftflödet vara minst 7 liter per sekund och person. Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning överstiger 1000 ppm (parts per million eller miljondelar) är detta en indikation på att ventilationen inte är tillfredställande.

 

Det är viktigt att man följer de råd och anvisningar man fått för ventilationen i det egna hemmet. I ett flerbostadshus kan till exempel grannarnas ventilation påverkas om du själv stänger ventiler. Ju fler grannar som täpper till sina ventiler desto sämre ventilation i övriga huset. Det är alltså bättre att vända sig till fastighetsägaren om man är missnöjd med ventilationens funktion än att försöka ändra den själv.

Tobaksrök och rök från vedeldning

Man kan i normalfallet inte förbjuda en rökare att röka i sitt eget hem, på sin tomt eller på balkong/altan. Detta innebär att icke-rökare kan störas av röklukt från grannarna och det är svårt att hindra röken från att ta sig in i hemmet. Man kan dock titta på lösningar som att täta runt dörrar och fönster samt brevinkast och eventuellt att flytta friskluftsintag. Bor man i flerbostadshus är det fastighetsägarens ansvar att täta ställen där rök kan ta sig in när den boende har fönster och dörrar stängda.

 

Även rök från vedeldning kan ta sig in i bostaden utifrån. Inom tätbebyggt område ställs ofta krav på att man endast trivseleldar ett par-tre gånger per vecka för att minska störningen till andra. Andra krav kan ställas vid behov. Det är också viktigt att man eldar på rätt sätt för att minska störningen till omgivningen.

Temperatur och luftfuktighet

För olika typer av lokaler gäller olika krav för att klimatet i lokalerna ska anses tillfredställande. Enligt miljöbalken ska man ta hänsyn till människor som är något känsligare än normalt. Om mätningar visar att lufttemperaturen stadigt ligger under 20 grader eller över 24 grader (26 grader sommartid) eller om golvtemperaturen ligger under 18 grader bör en utredning göras av operativ (upplevd) temperatur och åtgärdsbehov. Under korta perioder med extrem värme eller en rejäl köldknäpp kan man dock behöva acceptera andra temperaturer.

 

Luftfuktigheten i bostäder är normalt 20-70 procent. Vintertid är den oftast under 40 procent. Både för hög och för låg luftfuktighet kan leda till att man får torra och irriterade ögon och slemhinnor.

Fukt och mögel

För hög fukthalt i luft och i byggnadsmaterial kan leda till att mögel, andra svampar och kvalster växer till. Organismerna skadar byggnaden och orsakar hälsoproblem för dem som vistas i lokalen.

 

Fukt- och mögelskador upptäcks i de flesta fall genom en karaktäristisk "mögellukt". Andra indikatorer är synlig mögelväxt, bubblor i plastmattor och omfattande kondens på fönstrens insida.

 

Om det finns synlig mögelväxt eller mögellukt i byggnaden, ska fastighetsägaren kontaktas. Det är fastighetsägarens ansvar att utreda fukt- och mögelskador samt att vidta åtgärder vid behov.

Tipsa en kompis

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 01 december 2016

Kontakt och öppettider

Telefon: 0589-870 00
E-post: arboga.kommun@arboga.se

Arboga kommun
Box 45
732 21 Arboga
Besöksadress: Smedjegatan 5

Organisationsnummer 212000-2122

Öppettider och telefonnummer