Brottsförebyggande arbete

Förebyggande rådet ska öka tryggheten för invånarna i Arboga och skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Rådet är ett forum för utbyte av kunskaper och information om brottsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder.

Rådet ska följa områdesutvecklingen lokalt, regionalt och nationellt samt initiera och driva frågor kring hur en god folkhälsa och trygghet ska uppnås i kommunen och skapa en kontaktyta mot andra samhällsaktörer i trygghets- och folkhälsofrågor. Förebyggande rådets uppgift är att initiera, stödja, följa och utvärdera insatser som vidtas för att långsiktigt skapa förutsättningar för ett tryggt och hälsosamt Arboga.

Rådet upprättar en verksamhetsplan för mandatperioden med konkreta och mätbara mål. En handlingsplan för arbetet tas årligen fram med fokus på de områden som rådet vill arbeta särskilt med under det kommande året. Kommunstyrelsens ordförande är tillika ordförande i rådet. I rådet finns representation från politiken, kommunens förvaltningar, kommunens tekniska bolag och bostadsbolag, olika delar från näringslivet, polisen, civilsamhället, kommunens brottsförebyggande samordnare. Rådet sammanträder fyra gånger per år men kan vid behov sammankalla till extra sammanträden.

Det brottsförebyggande arbetet är till viss del lagstyrd för kommunerna. Lagen ställer bland annat krav på att en strategisk lägesbild arbetas fram minst var 24:e månad och som beskriver brott och trygghet i kommunen. Med lägesbilden som grund ska även en åtgärdsplan arbetas fram med förebyggande aktiviteter. I Arboga kommun samordnas detta arbete av den brottsförebyggande samordnaren och är ett koncernövergripande arbete där alla förvaltningar, helägda bolag och den lokala Polisen medverkar.

Effektiv samordning för trygghet (EST) är ett systematiskt arbetssätt som bygger på kunskapsbaserad brottsprevention. Målet är att vi ska minska brottslighet och otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller när de är på väg att kunna inträffa.

Var 14:e dag sammanställs en lokal gemensam lägesbild som bygger på intern och extern rapportering i ett digitalt system och annan information som samlas in i samverkan med bland annat polisen. Utifrån den aktuella lägesbilden styrs olika typer av befintliga eller nya resurser mot en identifierad problembild i förebyggande syfte. Till exempel styr vi den befintliga kommunala väktarbevakningen dit den verkligen behövs som mest eller till vissa platser eller områden där polisen behöver öka sin närvaro. I Arboga kommun är det den brottsförebyggande samordnaren som är ledande i detta arbete och i nära samverkan med de kommunala helägda bolagen och den lokala polisen.

Arbetsprocessen

Följande delar utgör grunden i EST:s arbetssätt:

· Kartläggning - informationsinsamling, informationssammanställning och lägesbild.

· Analys - identifiera bakomliggande orsaker.

· Insatser - bestämma insatser och identifiera samverkansparter.

· Uppföljning – bedömning av gjorda insatser.

· Återkoppling – hur blev utfallet, vad såg vi för effekt?

Kommunen och Polisen arbetar i nära samverkan och har tillsammans tecknat en samverkansöverenskommelse som beskriver vad denna samverkan handlar om. Överenskommelsen ska ge struktur åt Polismyndighetens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete. Den beskriver olika åtaganden om hur detta skall gå till och ger en tydlig inriktning i det gemensamma arbetet. Arbetet med att minska brottsligheten och öka invånarnas trygghet sker i samverkan med polisen och Brottsförebyggande rådet, men även med fastighetsägare, näringsliv, föreningsliv och civilsamhället.

Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetshänseende. I processen ingår att ta fram förslag på åtgärder för att öka tryggheten. Man tittar till exempel på buskage, belysning, tillgänglighet, klotter, skadegörelse och otrygga passager.

Grundtanken är att de som bor och arbetar i området, företrädare för lokala föreningar, bostadsföretag, politiker och polis ska medverka på vandringen eftersom de har störst kännedom om området och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Trygghetsvandringar är en metod som syftar till att ge människor möjlighet att påverka miljön de lever i.

Förebyggande rådet är sammankallade för trygghetsvandringar i kommunen och de annonseras bland annat på webbplatsen i god tid innan det är dags för en trygghetsvandring.

För att fånga upp och få in synpunkter av dem som bor eller på annat sätt verkar i Arboga kommun, genomförs vid ett eller flera tillfällen under året så kallad medborgardialog. Tjänstepersoner, politiker och polisen finns då representerade på en viss plats och tid för att föra dialog om säkerhet och trygghet. De vill veta om du känner dig trygg i Arboga och om du eventuellt har förslag på trygghetsskapande åtgärder.

Förebyggande rådet är sammankallade för trygghetsvandringar i kommunen och de annonseras bland annat på webbplatsen i god tid innan det är dags för en dialogträff.

Det finns mycket du som privatperson kan göra för att skydda dig mot inbrott. Grannsamverkan är en beprövad metod för att höja tryggheten och minska brottsligheten. Enligt en genomgång av internationell forskning som Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort minskar brottsligheten i genomsnitt med ungefär en fjärdedel där man har grannsamverkan.

Grannsamverkan går ut på att boende i ett område håller lite extra uppsikt över sina grannars bostäder och är uppmärksamma på vilka som rör sig i

bostadsområdet. Med större social kontroll kan en möjlig gärningsman upptäckas lättare. Social kontroll kan i vissa fall även avskräcka till brott. Verksamheten är ideell och drivs av de boende själva i samråd med den lokala polisen och kommunen. Kontakta kommunpolisen eller kommunens brottsförebyggande samordnare om du och dina grannar är intresserade av att starta grannsamverkan i ert bostadsområde.

På webbplatsen www.samverkanmotbrott.se kan du läsa mer om grannsamverkan.